Simplicissimus

Ibland snubblar man över saker och ting som är så geniala att man önskar man själv kommit på det. Vi kan bortse från magnetröntgen, mobiltelefonen, flygplanet, Facebook, tampongen, elektricitet, etc, etc, ni förstår. Jag syftar på ting som inte är alldeles för komplicerade, även för en vanlig dödlig som mig själv att komma på. Saker som, om man bara la ner lite tid och tanke, på egen hand kunnat ta credd för (och kanske tjäna en & annan krona på).

Men så är inte fallet. Min idébank gick antagligen i bankrutt vid 7 års ålder när tjejer introducerades i mitt liv på ett mer romantiskt plan. Innan dess kunde jag i lugn och ro sitta hemma på min matta, en matta som föreställde ett litet samhälle med tillhörande hus, landskap, butiker och vägar och som var sydd som ett försök att skapa någon 3D liknande effekt. Där satt jag och lekte skiten ur mina leksaker i min ensamhet och fantasin bara flöda.

Jag kunde få mitt nerärvda, hårlösa och något smutsiga penntroll att framstå som det värsta monstret mitt mini-3D-samhälle någonsin skådat. Med mitt lego skapade jag farkoster som hade funktioner NASA aldrig hört talas om. Farkoster som med dagens "vuxna" ögon egentligen aldrig var särskilt estetiskt tilltalande (förlåt pappa för att jag krävde din uppmärksamhet för mina lego-skapelser. Och tack för att du ställde upp).

Hur som helst.

Idag när jag tänker, filosoferar eller över huvudtaget använder min hjärnkapacitet, avbryts processen med tankar som leder mig in på en andra tanke, som i sin tur leder mig in på en tredje tanke. Och helt plötsligt står (eller sitter) jag där med min fokus som bortblåst från den ursprungliga tanken.

Gammal?

Korkad?

Tankspridd är också en god kandidat i ett försök att förklara min så kallade fantasi-propp.

Men när jag får syn på alla dessa idéer, skapade av fantasifulla människor, som florerar på nätet blir jag förundrad. Det kan vara en berättelse, ett skämt eller ett youtube klipp som förklarar hur man lägger upp ett youtube klipp. När jag ser alla dessa fantasifulla saker dyker, som oftast, en tanke (antagligen grundat av Herr Avundsjuka) upp - Vafan kom inte jag på det för?

Så simpelt, men ändå så genialt.

Istället har jag den senaste tiden ägnat mig åt att undra:

• Hur det doftar i Barcelona?
• Hur många gånger man skulle kunna klarar av att onanera på en och samma dag?
• Vad är egentligen godast att äta när man är full?
• Vilken roll jag hade fått spela om jag hamnade i ett fängelse... bitch eller megabitch?

Bara för att nämna några få tankar som avbrutit mig i skrivandets stund.

Reklamfilm för Budlight

Regisserad av David Shane

Skapad av Paul Tilly, Mark Gross, Chuck Rachford m.fl